Nu börjar det gå åt rätt håll!

Det har inte skrivits något på denna blogg på ett bra tag nu. Undertecknad har varit upptagen med diverse problem med utseende på stötdämparfästen, mystiska växellådor och annat. Under vintern har bilen slipats ner helt plåtren på utsidan. Detta var nödvändigt eftersom ytrosten hade gått hårt åt karossen.

Förutom slipning behövde karossen dessutom punktblästras. Huven som hade slagit sig lite har här precis grovriktats. Den kommer att justeras ytterligare och även spacklas något.

En hel del plåt har också anlänt i omgångar från England. Bland annat behövde vänster framskärm lagas. Jag beställde därför en s.k .ekonomiplåt från MKI Cortina Owners Club. De har egen tillverkning och har precis blivit registrerade som Ltd. De gör fantastiskt fina plåtar med god passform. Även om en ekonomiplåt som denna inte är gratis, så är det betydligt billigare än att byta hela framskärmen. Bara en sådan kostar idag över 5000 kronor, och sedan kommer arbetet till. Här har plåten passats in...

...och här är biten fint svetsad på plats. Därefter har skärmen liksom övriga karossen sprutats med epoxy grund.

Ännu är inte alla plåtlagningar gjorda, så karossen kommer att sprutas med grundfärg även på dessa ställen när det blir klart. Under tiden kommer metallspackling och finslipning att göras av övriga karossen.

Under tiden som plåtarbetena har pågått hos HS Bilservice i Assarhusa utanför Södra Sandby, så har vi också tagit oss an växellådan. Jag kommer att använda mig av en låda med annan utväxling än standard på ettan. En så kallad 2000E låda. Jag hade två stycken lådor. En kom från en MkII 1600E och en från en Corsair V4 från 1966. MkII lådan visste jag på förhand hade rätt utväxling, men den visade sig vara i sämre skick. Återstod nu alltså Corsair lådan. Reservdelsnumret var dock mystiskt eftersom den inte fanns med i reservdelskatalogen för Corsair, vilket var den bil som först hade 2000E lådan. Numret är 2820 ED, vilket skiljer sig från den andra lådan som heter 2821 E AB. Det senare är det normala för en så kallad 2000E låda. Efter att minutiöst ha räknat kuggar på dreven kunde jag konstatera att det var identiska växellådor. Frågan var bara, vilket bil hör egentligen Corsair lådan till? En Corsair 2000E har också reservdelsnumret 2821 E AB. Efter en tids letande i diverse reservdelskataloger kom jag fram till 2820 ED är numret på den låda som sitter i den sista versionen av Lotus Cortina MkI tillverkad under 1965-66. Det har sannolikt varit så att i de allra första Corsair 2000E satte man i lådor från "Lotus hyllan".

Nu ska lådan genomgå en totalrenovering. Ett visst huvudbry förorsakade den den främre packboxen. Det fanns nämligen två olika i MkI klubbens lista. Efter en kombination av studier av den alltid eminenta reserdelskatalogen, och korrespondens med den hjälpsamme Steve Kerr i klubben tror jag mig ha löst problemet

Snart ska vi åka och hämta en motor också, vilket jag kommer att skriva mer om framöver. Jag har även så smått påbörjat ett projekt i projektet. Brittiska TV programmet Top Gear, lär vara på väg till våra breddgrader. Vad vore lämpligare än att de gör ett reportage om en "very nice English state of the art car", vilken dessutom fyller 50 år i år.

Plåtbitarna börjar anlända

Idag fick jag min första leverans av plåt från England. Två stycken sk "under wing pans" till fästen för fjäderbenen. Tillverkade i extra tjock plåt av det trevliga familjeföretaget Expressed Steel. Detta var en av de klassiska rostfällorna på Cortina modellen. Eftersom den vanligtvis inte hade några stänkskydd under skärmen som moderna bilar, så var dessa underplåtar några riktiga rostfällor när allt slasket stänkte upp. Efter några år hade plåtarna tillsammans med innerskärmarna nästan helt rostat upp. Det kunde till och med vara så att fjäderbenen poppade upp helt och hållet.

När jag konsulterar reservdelslitteraturen så hittar jag inte dessa plåtar som en separat reservdel. Man var tvungen att köpa hela innerskärmen med konsoler, underplåtar och allt. I och för sig kostade detta väl inte mer än ett par tre hundra på sextiotalet. Nuförtiden tillverkar Expressed Steel även en sådan komplett reservdel, men för den får man betala runt 8000 kr. Per styck och med frakt till Sverige!

´Cortina Times´

Jag gick för en tid sedan med i MK1 Cortina Owners Club i UK, eftersom jag tänkte att det kan vara bra att ha kontakter med sakkunskapen när man ska renovera antika bilar. Idag anlände mitt första exemplar av deras klubbtidning ´Cortina Times´. Fyrtio sidor tjock, sprängfylld med artiklar, renoveringstips, pubkvällar, och sist men inte minst en diger reservdelslista. Så att hitta de delar som jag saknar ska förhoppningsvis inte bli ett så stort problem. Fast priserna har gått upp rejält sedan sist. Jag har faktiskt varit med i den här klubben en gång tidigare, men jag ramlade ur i samband med min senaste flytt i början av nittiotalet. På den tiden var det svårt att hålla liv i medlemskap i utlandet. Adressändringar, betalningar mm var en utmaning innan internet blivit varje mans egendom.

På tal om det så köpte jag idag lite delar från en firma i England, Expressed Steel. De hade ingen Paypal eller något annat säkert betalningssätt. Eftersom andra cortinaentusiaster som jag känner väl har gått i god för dem, så vågade jag till sist förmedla mitt kortnummer via telefon, uppdelat på ett par olika samtal(!) När jag säkerställde med dem att de makulerade uppgifterna efter transaktionen, så blev svaret: "Not to worry, we are no fashion company."

Idag startade färden mot England

Idag tog vi första steget mot bilsemestern i England nästa år. Den legendariska Ford Cortina fyller nämligen 50 år då, och det kommer att firas med en stor jubileumsträff i augusti. Själv innehar jag sedan många år tillbaka en röd Ford Cortina GT.. Den tillverkades i Dagenham i november 1963 och togs i trafik i Jönköpingstrakten i januari 1964.

Jag och min kompis Östen började renovera på åttiotalet, men barn och annat kom emellan, så nu har den stått på samma fläck i drygt 20 år. Hade det inte varit för en annan kompis Jan Erik, så hade den antagligen stått på samma fläck i minst 20 år till. Han här övertalat mig till att börja renovera igen.

Idag sammanstrålade jag med Jan Erik, Håkan m fl för att väcka den anrika vagnen ur sin slummer. Först var vi tvungna att flytta på ett av mina raceprojekt från nittiotalet. Fastrostade bromsar och annat elände till trots lyckade vi flytta ut ännu en Cortina för att göra passagen fri för 64:an.

Nu vidtog genast flytten av 64:an. Det egentliga syftet med våra aktiviteter den här dagen. Av någon anledning demonterades framvagnen strax innan vagnen parkerades den dagen för cirka tjugo år sedan, så nu pekade hjulen i alla möjliga och omöjliga vinklar när vi skulle flytta ut den. Som tur var hade jag en framvagn från en GT -66 ståendes intill, så med en del skruvande fick vi så småningom ihop framvagnen på 64:an så att den kunde flyttas och så småningom komma upp på släpet för vidare transport till HS bilservice för diverse svetsning och plåtslageri.

Sådär, nu var första etappen klar. Framöver kommer jag att dela med mig av mina erfarenheter från renoveringen, marknader för udda reservdelar i England mm. Lite historia om min bil, och om bilmodellen i största allmänhet blir det också. Ford Cortina GT var under mitten av sextiotalet kung i rallyskogarna, medan släktingen Cortina Lotus sopade banorna med det mesta annat motstånd inom racing.